.

Jag tror faktiskt inte att det är så många som läser den här bloggen som vet att jag är en gammal gymnast. Jag slutade faktiskt för ungefär ett halvår sen, tro det eller ej men det var efter åtta års truppgymnastik. Jag gick först i viksjögymnasterna som var en väldigt liten förening. 2007 upphörde den, och vi slogs ihop med järfällagymnasterna. Den första terminen var ett helvete till och från. Vi fick nya träningstider och nya tränare stup i kvarten. Jag kände mig inte hemma med den nya föreningen. Vi tränade med gymnaster som var minst fem år äldre och hade mycket mer kunskap. Det var inte så himla kul. Våren blev bättre. Vi delades in i grupper och jag fick tillbaka mina gamla tränare, Erica och Lisa. De har vart mina tränare sedan jag började med gymnastik. Allt var bra för några månader. Men sen slutade några av mina närmsta kompisar, det blev allt för mycket i skolan och jag hade ingen energi för gympan längre. Ingen alls. Jag brukade alltid vara positiv. Jag var alltid det. Men nått hände. Jag fick reda på att mina tränare skulle sluta, och då brast det. Jag slutade.

Och idag var jag på den årliga juluppvisningen i sporhallen som järfällagymnasterna har vartenda år. Jag var där för att kolla på danni och alla mina andra kompisar som går kvar. Det kändes faktiskt konstigt att sitta på läktaren. Man får verkligen abstinens och vill bara börja volta igen ..



Filmen är från världens bästa tid med viksjögymnasterna, jag glömmer det aldrig.