.

Jag är som sagt ensam hemma med jakob och gustav. Gustav gick och la sig vid halv nio, och en timma senare frågade jakob om vi kunde se på någon film tillsammans. Jag hade inte så mycket för mig så jag sa självklart ja. Så här lät det när vi skulle bestämma film.

Jakob: Vilken film vill du se?
Jag: Eh.. typ.. någon disneyfilm?
Jakob: Okej men typ pirates of the caribbean?
Jag: Eller typ .. lejonkungen.. hehe?
Jakob: Hahaha
Jag: Jag var seriös.
Jakob: Aha, men gud vad kul det skulle vara om jag berättade för mina kompisar att jag satt hemma med min femtonåriga syrra en fredagskväll och såg på lejonkungen.
Jag: Okej, vi ser på narnia då.

Så vi satte på narnia (häxan och lejonet) och jag har bara sett den en gång vad jag kommer ihåg. Jakob som typ älskar sånna filmer har sett den hundratals gånger och kan hela filmen utantill. Alla som känner mig vet att jag inte kan se en film utan att veta vad som kommer hända. Så sä här låter det när vi ser på filmen.

Jag: Amen gud! Vad händer nu då?
Jakob: Men ååh. Det här och det här kommer hända (berättar)
Jag: Men varför då?
Jakob: Men amanda det är en film. Det är inte på riktigt.
Något dramatiskt händer i filmen ..  (någon dör eller nått sånt)
Jag: Men vad kommer hända nu dåååå?
Jakob: Det går inte att se på film med dig.
Jag: Men du måste berätta!! Vad är det som händer? Varför gör dom så?



Nu ska jag återgå till filmen. Dom är mitt uppe i kriget mellan aslan och vita häxan.