Nionde januari

Jag har också sjukt ont i huvudet (läs julias inlägg längre ned om alla mediciner eller vad det nu är hon skrivit om) Alltså det dunkar och gör verkligen hur ont som helst. Jag hade hur ont som helst i huvudet igår kväll också så jag börjar undra om det är fel på min syn eller nått? Jag hade så här ont i huvudet för några år sen och då trodde mina föräldrar det, så jag vet inte. Det kan ju vara det. Hoppas bara inte det. Aja, nog om det.

Idag var första officiella skoldagen kan man väll säga trots att vi bara gick i skolan mellan kvart över nio och tolv. Våra datorer, eller rättaresagt användarnamn + lösenord, fungerar inte så då är det inte nödvändigt att vara i skolan ens. I skolan använder vi datorn till nästan allt vi gör, utom möjligtvis när vi pluggar matte. Så vi fick sluta tidigare. Tack kära lärare. Och appropå lärare så ska ju som sagt Christian sluta på skolan. Alla bra lärare slutar. Först slutade Sandra i slutet av förra terminen och nu ska Christian sluta i februari. Visst, jag har inte Christian som handledare eller lärare eftersom att han är biträdande rektor och handledare till 9:4, men det känns ändå lite surt. Han är en sån lärare som man har kännt sen starten i sexan. Det var han och Sandra liksom. Och nu (läs: snart) är båda borta. Men jag överlever, det är trots allt bara fyra månader kvar i grundskolan. Herregud fyra månader och jag har ingen aning om vilka gymnasium jag ska söka till. Förstahandsvalet kommer vara Kungstensgymnasiet, men därefter vet jag inte. Funderar på typ Internationella Kunskapsgymnasiet och Mikael Elias Teoretiska med inriktning sam-sam eller sam-ekonomi. Men som sagt, jag vet inte. Vet inte ens om jag kommer komma in, här om dagen så känndes det som om jag hade bra meritpoäng. Nu känns det som om jag har sämst i universum.

Nu ska jag i alla fall se på let's dance. Jag känner mig som typ 50+ i själen jus nu, går här hemma och fryser hur mycket som helst. Sen håller jag samtidigt på att städa mitt rum och jag skriker på Jakob att han ska ställa in disken i diskmaskinen. Haha, vilket liv man kan ha. Men sånna här kvällar behövs också. Nu ska jag gå och nu har ni ännu mera att läsa. Jag är också bra på att skriva, haha. Ciao ciao.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0